F A K T A O M
N P F
H O S B A R N
Här nedan har vi samlat kortfattad och lättillgänglig information om några av de vanligaste diagnoserna och tillstånden inom området neuropsykiatri och psykisk hälsa. Ett barn kan ha flera diagnoser samtidigt, men Du som läser kanske har barn med endast en diagnos av det vi beskriver eller så uppfyller Ditt barn inte kriterierna helt för någon diagnos - men kan ha svårigheter och behov av hjälp och stöd ändå.
TIDIGA TECKEN
Finns det syskon eller andra barn i ens närhet kanske man jämför och ser att ens barn inte utvecklas i takt med jämnåriga. Har allt hemma hos Er blivit en kamp? Känns det som att det är Du som är elev i skolan, med tanke på alla läxor som Du gjort? Får Du ständigt jaga borttappade saker, köpa nytt för att allt går sönder, och skjutsa saker och barn överallt? Måste Du deala och förhandla om allt? Du kanske har tänkt att det växer bort, att det är en omognad. Men det där skavet i magen hos en förälder, att något inte är som det ska, det brukar allt som oftast stämma. Man vet idag att barn till föräldrar som sökt hjälp hos BVC för olika symptom, frågeställningar eller problem, senare ofta får en NPF-diagnos.
Mat: Många barn upplevs som petiga med maten, äter selektivt, inte så varierat, för lite eller för mycket.
Sömn: Många barn med NPF har ofta haft relativt stora sömnproblem redan tidigt, oavsett vad man gjort som förälder. Det kan vara svårt att somna, vara orolig sömn eller många uppvaknanden.
Motorik: Avvikande grov- och finmotorisk utveckling; sitta, krypa, gå, klippa. Kan börja gå mycket tidigt eller mycket sent.
Språk: Talutveckling; en del barn har inte börjat att jollra tvåstavigt vid åtta till tio månaders ålder, vissa kan ha svårigheter med uttal. Ibland har barnet ett mycket tidigt prat och ibland är det mer fördröjt. Barnet kan också ha ett något udda språkbruk.
Humör och temperament: Vanligt med utbrott, meltdowns och låsningar. Stora växlingar mellan jätteglad och jättearg. Kvarstående trotsigt beteende.
Tics: Ofrivilliga rörelser eller ljud.
OLIKA TIDIGA TECKEN ATT VARA UPPMÄRKSAM PÅ HEMMA ELLER HOS BVC KAN VARA:
Aktivitetsnivå, uppmärksamhet och impulsivitet: En del barn är hyperaktiva och har svårt att sitta still och byter sysselsättning ofta. Svårt att koncentrera sig, ”fladdrar” mellan olika aktiviteter. Svårt att reglera fokus, kan även fastna i saker, hyperfokus. En del barn är mer underaktiva och passiva. En del kan ha svårt att vänta på sin tur. Impulsivitet kan även göra att barnet utsätter sig för fara.
Social kontakt: Det kan vara svårt att få ögonkontakt med barnet redan vid spädbarnsåldern. Blicken upplevs som annorlunda. När barnet blir äldre kan det fastna i repetitiva lekar som att rada upp leksaker i en speciell ordning och bli jättearg om någon annan försöker ändra det. En del barn blir jätteduktiga på vissa områden, som att kunna alla bilmärken. Har svårt att dela med sig. Det blir ofta missförstånd och det kan vara svårt för barnet att samarbeta. Svårt att vara följsam.
Flexibilitet: ”Fyrkantig” – avskyr förändringar. Beroende av rutiner eller ritualer. Gillar inte överraskningar eller oförutsedda händelser. Mår bra av förutsägbarhet.
Sinnesintryck: Annorlunda känslighet för intryck som ljus, ljud, lukter, konsistens eller beröring. Barnet kan ha överkänslighet eller underkänslighet för intryck, smärta, värme eller kyla.
ADHD
ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Länge trodde man att omkring 5–6 % av alla barn hade ADHD. I dag vet vi att siffrorna är högre. Den amerikanska hälsovårdsmyndigheten CDC uppskattade 2022 att 11,4 % av alla barn hade en ADHD-diagnos. I Sverige rapporterade Socialstyrelsen samma år att 10,5 % av pojkarna och 6 % av flickorna fått en ADHD-diagnos. Prognosen är att siffrorna på sikt kan komma att stabiliseras kring cirka 15 % för pojkar och 11 % för flickor. Det finns olika undergrupper inom ADHD:
• Huvudsakligen uppmärksamhetsstörning vilket också kan kallas ADD.
• Huvudsakligen hyperaktiv och impulsiv.
• Kombinerad form där svårigheterna finns inom alla dessa områden.
Det finns olika nivåer av ADHD: lindrig, medelsvår och svår. Barn med ADHD kan ha svårt att koncentrera sig på saker de tycker är tråkiga. Det är ansträngande att både vara still och ha tråkigt. De väljer det som är roligt framför det som tar energi. Däremot kan de ofta hyperfokusera med stor energi och uthållighet på det de tycker är roligt eller intressant. De barn som har ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsstörning är inte hyperaktiva utan har svårt att koncentrera sig. De kan uppfattas som långsamma eller loja och det känns inte som att de kan fördela sin uppmärksamhet på flera saker samtidigt. Det kan verka som att de inte lyssnar på vad man säger. Impulsivitet handlar om att säga eller göra saker som inte är genomtänkta, det är svårt att vänta och att låta bli att avbryta. Barnet har också svårt att reglera känslor. Att tidsuppfattningen är svag innebär att barnet har svårt med känslan av tid och att anpassa sin tid efter andra.
Flickors ADHD upptäcks generellt senare än pojkars, bland annat på grund av att de ofta har en mindre grad av motorisk hyperaktivitet. De kan vara mer verbalt hyperaktiva och ha en inre rastlöshet. Men eftersom fler kvinnor än män diagnostiseras i vuxen ålder jämnar könsfördelningen ut sig något över befolkningen. Man vet också att fler pojkar än flickor får ADHD-medicin. ADHD-behandling kan ske med medicin vid sidan om anpassningar och bemötande.
Tidiga kännetecken på ADHD hos barn kan vara:
• Barnet är sällan stilla.
• Barnet har svårt att fokusera.
• Sömnproblem.
• Handlar impulsivt.
• Avbryter lekar.
• Känslostark.
AUTISM
Autismspektrumtillstånd förkortas AST, men man kan också bara säga autism. År 2023 hade enligt Socialstyrelsen drygt 155 000 personer i åldern 2–64 år en autismdiagnos i Sverige, vilket motsvarar omkring 2 % av befolkningen. Av dessa var cirka 40 % kvinnor. Den högsta förekomsten syns bland unga vuxna: i åldern 18–24 år hade nästan 5 % av männen och omkring 4 % av kvinnorna en autismdiagnos. Barn med autism och intellektuell funktionsnedsättning (IF) får oftast diagnos redan under förskoletiden. För barn med autism och normalbegåvning inom normalvariationen är det vanligare med diagnos runt tio års ålder. Flickor får ofta diagnos senare än pojkar trots att föräldrarna sökt hjälp tidigt. En del får inte autismdiagnos förrän i vuxen ålder. Barn med autism har ofta svårt att hantera förändringar och har ett stort behov av att Du som förälder hjälper till att skapa förutsägbarhet med mycket förberedelser. De har svårt med flexibilitet och ömsesidighet vilket ställer till det i socialt samspel med andra. Barn med autism har svårt att ta emot och bearbeta intryck och är ofta känsliga för ljud, ljus, känselintryck med mera. De kan ha svårt att vara i sammanhang med mycket människor. De har ofta svårt att hantera viss mat eller visst material i exempelvis kläder. Barn med autism har ofta svårt att ”läsa mellan raderna” och tolkar det Du säger bokstavligt.
De har även svårt att generalisera, alltså att använda sin erfarenhet av gamla situationer i nya. Det som är svårast vid autism är ömsesidig social kommunikation. Förr fanns det flera olika autismdiagnoser under samma paraplynamn AST, till exempel Aspergers syndrom eller atypisk autism, autistiskt syndrom och genomgripande störning i utvecklingen utan närmare specifikation. Idag, sedan diagnosmanualen DSM5 kom år 2013, sätts istället samlingsdiagnosen autism med nivå 1, 2 eller 3.
DYSLEXI
Rutiner för utredningar av dyslexi skiljer sig åt mellan Sveriges regioner, och kan göras av en speciallärare, specialpedagog, logoped eller psykolog. Det finns olika hjälpmedel för barn med dyslexi. Det är viktigt för barn med svårigheter att alltid få fortsätta träna på att läsa och stava vid speciella tillfällen. Det kan till exempel vara med en speciallärare. Som förälder kan Du hjälpa till genom att läsa mycket för Ditt barn och visa intresse och glädje för böcker och läsning. Det leder ofta till att man långt upp i åldrarna läser långsamt och har svårt att förstå innehållet. Ärftligheten är stor och det är vanligt att flera personer i samma familj har dyslexi. Vi rekommenderar utredning före åk 4, men tecknen kan ses långt tidigare och rätt träning ska sättas in när misstanke finns och det är aldrig försent att utreda.
Dyslexi betyder att man har svårt att avkoda/avläsa orden korrekt och innebär specifika svårigheter att läsa, skriva och stava. Det är inte samma sak som att ha generellt svårt att läsa och skriva. Dyslexi räknas som en specifik inlärningsstörning och gör att barnet har svårt att lära sig läsa och skriva på grund av att förmågan att koppla ihopbokstäver och språkljud brister. 5–8 % av hela befolkningen har dyslexi. Vid läsning är det vanligt att barnet läser långsamt, förväxlar eller gissar på ord. Barnet blir också trött av att läsa, tappar koncentrationen eller har svårt att minnas vad hen läst. När barnet skriver är det vanligt att hen stavar fel, missar slutet av orden eller kastar om bokstäverna.
DYSKALKYLI
Det är stor skillnad på hur barnet klarar andra uppgifter. Det handlar alltså inte om att ha allmänt svårt vid inlärning. Vanliga tecken på dyskalkyli är att barnet har svårt med taluppfattning, siffror, talens värde, automatisering av räknandet och att skriva tal med siffror i rätt ordning. Det finns främst några få ställen i Sverige där man kan utreda dyskalkyli, till exempel i Stockholm, Örebro, Skåne och Östergötland. Vi på PUSSELFAMILJEN utreder dyskalkyli där utredningen bekostas av familjen själv och utförs av en oerhört erfaren och kompetent logoped. Vänd dig till dig annars till dig region för att ta reda på vad som gäller där du bor. Barn med dyskalkyli kan behöva mer tid, lathundar och program eller appar som verktyg. Diagnosen sätts tidigast vid 10–11-årsåldern, men tecken kan ses tidigare och det är viktigt att redan då sätta in rätt insatser. Det är oftast inte givande med minnesträning eller annan träning. Det finns många vuxna med dyskalkyli som aldrig erbjudits en utredning, men det är aldrig försent att utredas.
Dyskalkyli är specifika svårigheter med i huvudsak enkel räkning, d v s att använda de fyra räknesätten, men även matematiskt resonerande. Dyskalkyli är också en specifik inlärningsstörning. Ungefär 4-7 % av befolkningen har dyskalkyli och det är vanligt med ärftlighet. Barn med dyskalkyli har mycket svårt med den grundläggande matematiken. Både taluppfattning och de fyra räknesätten blir svårt. Personer med dyskalkyli använder ofta fingerräkning och andra strategier för att komma runt huvudräkning. Kunskaperna i matematik kan vara ojämna, men för många är det svårt med det mesta trots att annat fungerar utan problem. Många har dessutom svårigheter med klocka och tidsuppfattning, att hantera pengar samt att orientera sig geografiskt. Minnesproblematik är vanligt, man glömmer oförklarligt det man lärt sig.
Språkstörning innebär svårigheter att på ett automatiskt och enkelt sätt tillägna sig språket. Det finns många olika grader och sorters svårigheter. Några exempel är t ex svårigheter att förstå och plocka fram ord, uttala långa ord, formulera sig grammatiskt korrekt eller klara av våra samtalsregler. Man kan uppfattas som blyg fast man inte är det. Det har inget med flerspråkighet eller begåvning att göra. Det kan få stora konsekvenser då skolan har höga krav på just språklig förmåga och att kommunicera. Upp emot hälften beskriver också läs- och skrivsvårigheter. Oftast används numera begreppet DLD som står för Developmental Language Disorder. 2–3 % av barn i skolåldern har en grav språkstörning/DLD och så många som 7–8 % av befolkningen har DLD. Trots att språkstörning är vanligt är det en ganska okänd funktionsnedsättning och ger många gånger stora svårigheter i skolan. Språkstörning kan påverka språkets olika delar.
Man brukar dela in språket i tre delar:
1. Formen som handlar om språkljud och grammatik.
2. Innehåll som handlar om att förstå ord, uttryck och meningar.
3. Förmågan att använda språket i samtal. Språkstörning yttrar sig genom att
barnet har svårigheter inom ett eller flera av dessa områden.
Det kan vara att barnet har svårt med språkljud, ordföljd i meningar, har ett litet ordförråd, svårt att hitta orden, svårt att förstå instruktioner eller att ha svårt att använda och tolka ögonkontakt, kroppsspråk och mimik, vänta på sin tur i samtalet, anpassa språket till situationen eller förstå underförstådda budskap. En misstänkt språkstörning utreds hos en logoped. Språkstörning påverkar många aspekter av mänskliga livsområden, men språkliga problem är inte lika uppmärksammade som andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Kanske beror det på att språkliga problem ofta inte märks utåt hos unga och vuxna som inte har några svårigheter med själva uttalet. I ett vanligt samtal kan det vara svårt för omgivningen att uppfatta språkliga svårigheter när personen själv kan styra över innehåll och ordval.
SPRÅKSTÖRNING – DLD
Exempel på avvikande språkutveckling som motiverar en utredning, är barn som:
• Har svårigheter att berätta eller återberätta en sammanhängande berättelse.
• Har svårigheter med hör- eller läsförståelse.
• Har stora svårigheter att minnas och följa muntliga instruktioner.
• Har svårigheter att delta i ömsesidiga samtal.
• Kan missa poängen med vad som sägs.
För att stötta ett barn med språkstörning är det viktigt att Du som förälder och barnets lärare förstår vilka behov barnet har så att Ni har rimliga förväntningar och krav. Behandling ges av logopeder. Genom att använda visuellt stöd och TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) hjälper man barnet både att förstå och att uttrycka sig.
Det är vanligt med tics hos barn men det är bara hos 1 %, som problemen blir så stora att det hindrar dem i vardagen. Ticsen kommer plötsligt och oförutsägbart. Att ett barn har tics behöver inte betyda att barnet kommer att utveckla Tourettes syndrom. De kan vara övergående och inte kräva behandling.
TICS & TOURETTES SYNDROM
För att få diagnosen Tourettes syndrom krävs att barnet haft minst två motoriska tics och ett vokalt tic i minst ett år. Motoriska tics innebär att det rycker i en eller flera muskler och vokala tics är ljud eller ord. Vid förpuberteten brukar ticsen öka och sedan avta igen. De kan förekomma olika intensivt beroende på stress eller vila. Tvärtemot vad man kanske kan tro, så är det ganska få av de som har Tourettes syndrom som har koprolali, alltså en ofrivillig tendens att använda fula ord eller svordomar.
Trotssyndrom, Oppositional Defiant Disorder (ODD) på engelska, innebär att barnet har ett negativt, argt och trotsigt beteende. Barnet blir snabbt argt, protesterar och argumenterar mot Dig som förälder och andra vuxna. Barn med trotssyndrom hamnar lätt i bråk och skyller på andra i konflikterna.
Trotssyndrom utreds inom psykiatrin. Ofta upptäcks det när man gör en ADHD- eller autismutredning. Man kan också undersöka endast trotssyndrom, men man behöver då utesluta att det inte beror på någon annan svårighet eller ångestproblematik. Som behandling ges föräldrakurser där man får lära sig hur man ska bemöta barnet för att minska konflikter och bråk. Det kan också hjälpa med barn-KBT.
TROTSSYNDROM – ODD
Kriterierna för den här diagnosen är:
• Argt eller irriterat stämningsläge: Tappar ofta besinningen, är ofta lättretad och stingslig, arg och förbittrad.
• Trotsigt eller egensinnigt beteende: Grälar ofta med vuxna, trotsar ofta aktivt eller har svårt att underordna sig vuxnas krav eller regler, förargar ofta andra med avsikt, skyller ofta på andra för egna misstag eller dåligt uppförande.
• Hämndlystnad: Uppfattas ofta som hämndlysten eller elak. För att kunna ställa diagnosen trotssyndrom måste detta beteende ha pågått i mer än sex månader.
När barnet har en allmän utvecklingsnivå som är mycket lägre än jämnårigas och har svårigheter att klara sig självständigt i vardagen brukar vi säga att barnet har en intellektuell funktionsnedsättning (IF). IF utreds av en psykolog. Testning tillsammans med en bedömning av barnets förmåga att klara sin vardag kan ge diagnosen intellektuell funktionsnedsättning. Graden av funktionsnedsättning varierar från barn till barn.
INTELLEKTUELL
FUNKTIONSNEDSÄTTNING – IF
Ett barn med intellektuell funktionsnedsättning kan ofta uttrycka sig annorlunda eller långsammare än andra barn. Barnet behöver ofta konkreta upplevelser för att förstå och behöva träna mer för att lära sig en del saker. Ett barn med lindrig IF kan utvecklas på ett liknande sätt som andra barn inom områden som rörelseförmåga, tankeförmåga och språk, samt att uttrycka känslor och sociala färdigheter. Men utvecklingen är långsammare och når inte lika långt som hos andra barn. Du som har ett barn med medelsvår eller svår intellektuell funktionsnedsättning märkte troligtvis av det redan under spädbarnsåren. För många föräldrar är det känsligt att prata om begåvning. Det väcker oro och kanske sorg inför framtiden då det kan bli svårt med både studier, arbete och ett självständigt liv. Andra tycker att det är skönt när diagnosen IF ställs eftersom barnet har rätt till anpassad skola och mer stöd från samhället.
Barn med svag teoretisk begåvning har en normal begåvning, men har svårt med teoretiskt tänkande, det som är abstrakt. Ofta behöver man mer tid på sig för att lära och det är i skolan dessa barn får störst problem. Barn med en svagare teoretisk begåvning lär sig lättare om de får arbeta mer konkret och praktiskt. De har ofta svårt att planera och strukturera och genomföra uppgifter självständigt. För att hjälpa dessa barn behöver vi tydliggöra de kognitiva svårigheterna för att hitta rätt anpassningar.
Svårigheterna vid IF kan sammanfattas i följande områden:
• Lärande och tänkande – lära sig läsa, skriva, räkna och förstå tid, hantera pengar, tänka abstrakt och kunna planera, prioritera och lösa problem.
• Relationer och kommunikation – socialt samspel, ordförråd.
• Klara vardagen – nya uppgifter, självständighet.
SÄRBEGÅVNING
Särbegåvning är ett begrepp som används för barn som har en hög teoretisk begåvning. Man brukar säga att ett barn med IQ över 130 har särbegåvning. Personer med särbegåvning och funktionsnedsättning, till exempel NPF brukar kallas 2E, twice exceptional.
Dessa barn missas ofta eftersom det beteende som beror på funktionsnedsättningen, till exempel ADHD eller autism, kan dölja den höga intelligensen. Det kan också vara tvärtom, att den höga intelligensen döljer funktionsnedsättningen genom att barnet kompenserar för sina svårigheter och de vuxna runt barnet ser den höga kompetensen hos barnet men missar svårigheterna. I glappet mellan att ha en förståelse på extremt hög nivå och samtidigt inte klara skoluppgifter eller andra saker i vardagen uppstår ofta ett dåligt mående med stark självkritik. Därför är det viktigt att tidigt kartlägga barnet i skolan och att ge anpassningar och stöd trots att barnet når målen.
MOTORISK
KOORDINATIONSSTÖRNING – DCD
Ett barn med motorisk koordinationsstörning (Developmental Coordination Disorder – DCD) kan upplevas klumpiga, ha svårt med balans och både ha nedsatt finmotorik och grovmotorik. Det kan vara svårt för barnet att lära sig cykla, åka skidor, åka skridskor eller spela bollspel. Oftast är det svårare med lagidrott än individuella sporter. Det kan också vara svårt att skriva och rita med pennor eller kritor och det kan vara svårt att äta med bestick. För att förbättra motoriken kan träning av muskelstyrka, exekutiv funktion och allmän fysisk kondition vara effektiva.
TVÅNGSSYNDROM
– OCD
Tvångssyndrom förkortas OCD efter engelskans Obsessive Compulsive Disorder och innefattar tvångstankar och tvångshandlingar. Tvångstankarna kan innebära en ångest som kräver en ritual för att dämpa ångesten, en så kallad tvångshandling.
Handlingarna kan bestå av allt från att tvätta händerna hundra gånger om dagen till mer osynliga ritualer som att upprepa vissa ord för sig själv. Ibland blir det så att tankarna och ritualerna styr och försvårar vardagen både för barnet och för resten av familjen. Rekommenderad behandling för OCD är psykologbehandling med kognitiv beteendeterapi (KBT), oftast i kombination med läkemedel. Här är det viktigt att vara observant som förälder så att man söker hjälp när man ser tendenserna och inte väntar till dessa har befäst sig och då kan vara jobbigare och ta längre tid att behandla.
Selektiv mutism är en ångestdiagnos som innebär att barnet exempelvis kan prata obehindrat hemma men är helt tyst i förskolan, skolan eller i andra sociala situationer. Det kan också vara så att barnet endast pratar med ett fåtal personer, både hemma och i förskolan eller i skolan. Det blir väldigt obehagligt för barnet att behöva prata och det påverkar både skolgång och relationer. Selektiv mutism är lite vanligare bland flickor än pojkar. Det är också vanligt att barn med selektiv mutism är oroliga och ängsliga och de har ofta separationsångest, sömnsvårigheter eller är kravkänsliga. Selektiv mutism behandlas som ångestproblematik.
SELEKTIV
MUTISM
ARFID
Har Du ett barn som undviker viss mat, äter för lite, är underviktig eller undernärd eller är rädd för att äta? Då kan det handla om ARFID som är en allvarlig ätstörning. ARFID står för Avoidant/restrictive food intake disorder. Den här ätstörningen handlar inte om att barnet vill gå ner i vikt eller att det är missnöjt med sin kropp. Det finns två typer av ARFID. Den första handlar om sensorisk överkänslighet som gör att barnet har svårt att hantera vissa smaker, konsistenser eller former av mat.
Den andra sorten orsakas av något negativt som hänt kring mat. Barnet är rädd för att äta och rädd för att kvävas, sätta i halsen eller kräkas. Om Du tror att Ditt barn har ARFID bör du kontakta vården. KBT är en behandlingsmetod som kan hjälpa. Ett första steg med diagnosen är i alla fall större förståelse och en samsyn för alla kring barnet. Vi som träffar många barn med stora problem med maten, tycker att det är viktigt att det forskas mer inom det här området så att fler kan få hjälp.
PATOLOGISKT
KRAVUNDVIKANDE – PDA
Många barn med de diagnoser vi har beskrivit kan vara kravkänsliga. Men det finns en grupp barn som är extremt kravkänsliga och vars beteenden kan inordnas under begreppet patologiskt kravundvikande (Pathological Demand Avoidance – PDA) eller extremt kravundvikande (Extreme Demand Avoidance – EDA). De här barnen gör vad som helst för att undvika krav både från Dig som förälder, andra vuxna och sina kompisar.
De undviker krav på olika sätt. De kan trotsa, uppfattas som manipulativa, vara extremt blyga eller helt passiva och tysta. Det finns i dagsläget ingen behandling eller självklara strategier vid PDA. Det handlar istället om att testa och pröva och helt enkelt komma fram till vad som fungerar för just Ditt barn. I Sverige är det inte en formell diagnos, men i England anses PDA vara en underrubrik till autismdiagnosen.
Barnet är rädd att välja eller göra fel, har svårt att koppla av och får ofta sömnsvårigheter av sin rastlöshet. Det är vanligt att barn inte sätter ord på sina tankar. Tecken på GAD kan vara att barnet lätt börjar gråta, får utbrott eller visar mycket ilska, har svårt att koncentrera sig, är lättirriterad eller drar sig undan. Det är också vanligt att barnet får fysiska symtom såsom huvudvärk eller ont i magen. Psykologisk behandling (KBT) ibland i kombination med medicinering kan hjälpa barnet.
Om barnet konstant har en känsla av oro och ångest utan att det finns något som orsakat det kan det handla om generaliserat ångestsyndrom (GAD). De vanligaste tankarna vid GAD är katastroftankar och att det ska hända en själv eller ens familj något hemskt. Det är svårt för barnet att kontrollera tankarna och det har en överdriven oro kring helt vanliga vardagssituationer
GENERALISERAT
ÅNGESTSYNDROM - GAD
PANS / PANDAS
I vissa fall uppstår plötsligt ovanliga och svåra symptom, där barnets personlighet, beteende och förmågor drastiskt förändras. Till skillnad från neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så är det istället en bakomliggande sjukdom i immunsystemet som kan bidra till symptomen hos barnet. Pediatric Acute-onset Neuropsychiatric Syndrome (PANS) är en diagnos med såväl psykiatriska som somatiska besvär som debuterar akut. Pediatric Autoimmune Neuropsychiatric Disorders Associated with Streptococcal Infections (PANDAS) är en underkategori och har en koppling till streptokockinfektion som utlösande faktor till barnets symptom, vilket är den väsentliga skillnaden mellan de båda. Idag vet man att andra infektioner, utöver streptokocker, kan ge samma symptombild och kräva samma behandling och man talar nu oftare om PANS.
Det som händer i kroppen är att infektionen påverkar immunförsvaret så att det angriper kroppens egna vävnader i hjärnan. Symptomen kan vara kombination av:
• Tvångstankar, tvångshandlingar och/eller tics.
• Allvarligt minskat intag av föda.
• Ångest eller depression.
• Irritabilitet, aggressivitet och/eller svår trots.
• En utvecklingsmässig tillbakagång i beteendet.
• Försämrade skolprestationer.
• Sensoriska eller motoriska avvikelser och ibland syn- eller hörselhallucinationer.
• Koncentrationssvårigheter.
• Psykotiska symtom (till exempel vanföreställningar, hallucinationer).
• Sömnstörning.
• Urinträngningar och/eller sängvätning.
• Smärttillstånd (till exempel huvudvärk, ledvärk).
Behandlingen är individuell och kan ske med läkemedel och psykologbehandling.
